Dag 8 – Ett ögonblick

Det finns så många olika ögonblick jag minns men inget av dessa gör sig rättvisa i text. Ett ögonblick som jag såväl minns är när jag för första gången skulle få träffa min lillasyster Felicia.
”För snart sju år sedan sov jag och Jenny hos pappa medan mamma var på bb. När hon fick lämna sjukhuset med vår underbara lillasyster ringde hon till oss och sa att vi äntligen fick komma och se det lilla underverket. Vi skyndade oss till busshållsplatsen för att på snabbaste sätt ta sig till aspnässkola i Jakobsberg, denna bussfärd tog ca 10 minuter. Dessa 10 minuter kändes som en evighet och hela bussfärden bestod av hetsiga diskussioner om vem som skulle få hålla i Felicia först. När bussen stannat hoppade vi av och sprang till porten. Tiden stannade upp och jag och Jenny tittade på varandra, nu var det dags att för första gången i hela våra liv träffa vår lillasyster som bara var några timmar gammal. Inne i lägenheten satt mamma i soffan med Felicia i famnen, världens vackraste Felicia.”

Ett ögonblick som detta kommer jag aldrig att glömma, hur skulle jag kunna glömma.

Lillasyster Felicia:)