Ett leende

Jag har totalt glömt bort att dela med mig av det fantastiska. Det där som alla mammor går och väntar så ivrigt på. Igår var första gången jag fick se Theodor le i vaket tillstånd. Och det var inte bara en gång utan sex hela gånger som han log. Det har varit väldigt nära nu i flera dagar men igår på skötbordet kom det. Så underbart att få se vår lilla gosse le med sin söta tandlösa mun åt något han förhoppningsvis tycker är roligt och inte bara åt magknipen i sömnen. Ett datum jag sent kommer att glömma. Nu längtar vi tills han ler ännu mer och jag kan inte bärga mig tills det där gulliga skrattet kommer (trots att jag vill stoppa tiden ett tag framöver).