Levande död

Jag har legat vaken i över en timme medan Theodor ligger bredvid och gör volter i sömnen, något i den stilen. Han har sovit oroligt och har under nattens lopp vaknat minst en gång i timmen. Jag och Daniel har hjälpts åt med att trösta och stoppa tillbaka nappen. Jag känner mig mer eller mindre som en levande död. Det är otroligt hur lite sömn människan egentligen behöver för att fungera. 

Idag ska jag träffa Isabell, Jenny och Beatrice på lunch. Först ska jag ta en långpromenad med hunden och fotografera lite ny inredning och gårdagens DIY. 

Daniel kommer om en timme för att hämta Theodor och ska lämna honom på förskolan. Vi var tvugna att prova något annat och igår var första dagen. Mer om det i ett eget inlägg.