Först och främst vill jag börja med att tacka var och en av er för den fantastiska respons jag fick efter mitt förra personliga inlägg. Jag hade verkligen inte förväntat mig det och jag skrev inlägget enbart för att ventilera och visa att det inte alltid är en dans på rosor. Jag velade länge om jag skulle publicera det men efteråt kändes det så himla rätt. Ni är det bästa stödet och jag har fått både mail, sms, kommentarer och stöttande ord och det påminner mig om att jag inte är ensam om denna känsla, trots att jag inte önskar någon annan att känna som jag har gjort den senaste tiden så känns det lite bättre. Ni är bäst!
Alva-Li har haft feber i tre dagar och det har varit tre sömnlösa nätter. I natt hade hon 39,7 och det var den tuffaste natten hittills. Jag bestämde mig i morse för att sova när hon sover och det gjorde oss gott. En piggare mamma = en nöjdare bebis. Förhoppningsvis är hon feberfri i morgon och vi kan göra någonting annat än att vara hemma. När Li somnade dukade jag och Theodor fram massa gott och mös framför tvn medan Daniel bygger kök hos svärfar.
Senaste kommentarer