God kväll vänner,
Barnen var svårnattade och jag kände en inre stress när jag låg där bredvid med vetskapen om att min mail inkorg behöver en genomgång och att många företag väntar på svar, jag vill hinna kika in här och mitt skatbo till hår behöver tvättas. Allt släppte när en liten hand klappade mig på kinden och Theodor frågade om han fick ligga på min arm. Lillasyster var precis lika mysig och la sig på andra armen och inom kort somnade båda två. Det är lustigt hur snabbt det kan vända, från att vara otålig till att känna ett harmoniskt lugn. Av barnen lär jag mig någonting varje dag och ikväll var det just att finna lugn och släppa allt det som egentligen inte betyder något i längden. Jag vill leva i nuet och om det innebär att skjuta på saker i några timmar eller dagar får det vara så. Jag får aldrig tillbaka just den här dagen och jag vill tro att om man lever lite för dagen finns det inte mycket man kommer att ångra.
Efter jobbet hade jag en inbokad tid hos mvc. Det är alltid lika magiskt att mäta magen och lyssna på hjärtljuden. Mina järnvärden såg dessvärre inte ut att ha förändrats till det bättre och jag fick en remiss för ytterligare några blodprover. Magen hade inte vuxit så mycket som barnmorskan hade hoppats på och jag vet inte om jag bör bli orolig eller lita på att liten växer som h*n ska. Mer om det i ett eget inlägg. Innan jag for hem hälsade jag på hos Isabell och barnen. Med tanke på Theodors sjukdomshistoria har vi inte umgåtts på evigheter.
Senaste kommentarer