Ett första möte

God morgon vänner,

Alisia behövde mycket närhet igår kväll och var inte alls nöjd om hon inte fick ligga vid bröstet och snutta mest hela tiden. Hon som annars tar nappen väldigt bra fick kväljningar och inget bra grepp. Om nätterna vaknar hon som ett ställt larm var tredje timme för att äta. Förhoppningsvis är hon nöjd under dagen så att jag hinner samla kraft om hon bestämmer sig för ytterligare en mammig kväll.

I samband med låntagande inför flytten om en vecka (det är galet hur nära det är nu) har vi bytt bank och det var väldigt mycket jobbigare än vad jag hade föreställt mig. Daniel har i stort sett skött allt så jag antar att jag inte ska klaga men det räcker inte med att bara byta bank utan det krävs ett flertal bankmöten, nya kort och konton, swish som måste registreras på nytt, alla appar (bla. klarna, c-more, spotify och itunes) som var kopplade till det gamla kontot måste uppdateras för att pengar skall kunna dras, öppna nya fondkonton till barnens sparpengar osv. Jag blir inte klok på alla samtal vi har behövt ringa för att få i ordning på allt. Men nu äntligen har vi börjat komma ikapp och igår drogs pengarna för lägenheten. Jag vet inte vem som längtar mest, jag eller Theodor. Som han tjatar efter ett eget rum.

Bilderna är tagna vid det allra första mötet mellan alla barnen. Daniel, Theodor och Alva-Li väntade i fikarummet på mig och Alisia. Jag hade inte träffat barnen på tio dagar och när vi kramades forsade tårarna. En annan mamma som var i fikarummet med sin familj började också gråta när hon såg oss tillsammans. Det var så mycket känslor som kom upp till ytan. Theodor och Alva-Li klappade Alisia så försiktigt på fötterna och höll henne i handen. Detta ögonblick kommer jag aldrig att glömma, aldrig någonsin!