När vi igår var påväg till förskolan frågade Theodor mig om inte han kunde få skippa vilan under dagen och läsa med den grupp barn som helt har slutat att vila och med tanke på att Theodor inte går så långa dagar på förskolan tyckte jag att vi kunde ge det ett försök. Gemensamt med pedagogerna kom vi överens om att dem skulle fråga Theodor hur han ville göra när det väl var dags för vila. I två dagar har han inte sovit på dagen alls och nattningarna för mig och Daniel har bara tagit några minuter. Jag var rädd för att han skulle bli övertrött mellan 17-19 men tröttheten märks nog mest direkt efter hämtning. Idag satte han sig helt på tvären när jag hämtade honom och vi blev osams.
Alva-Li som har varit en väldigt försiktig liten tjej har nu börjat ta för sig allt mer, vågar sig på lite tuffare utmaningar och säger i från. Hon ramlar och slår sig mest hela tiden men ofta biter hon ihop och ställer sig upp igen, lika ofta blir hon ledsen och vill ha en kram. Däremot visste jag inte hur tuff hon har blivit mot Theodor. Det är känt att det andra barnet får stå ut med mycket och lätt kan bli ”överkört” av det äldre syskonet och så har det definitivt varit för oss. Tills igår. När Theodor kom för att ta den sak Alva-Li höll i blev hon så frustrerad att hon slog honom i ansiktet. Theodor kontrade med ett STOP och sen var jag tvungen att gå emellan. Även syskonkärleken svänger från dag till dag.
Senaste kommentarer