Det mindre fantastiska med barn

Något vi verkligen har fått känna på den senaste tiden är hur det är att vara sömnlösa. Tre barn som vaknar ungefär (MINST) två gånger var per natt innebär alldeles för många störningar under en natt och när de sen kliver upp klockan 06 allihop är man inte kaxig. Jag känner mig lättretlig, otillräcklig och frustrerad. Det värsta av allt är nog samvetet som knackar på axeln efter en morgon med noll energi. Theodor och Alva-Li drömmer ofantligt mycket och Theodors rum måste vara så gott som tänt annars blir han rädd. Barn är fantastiskt men det är inte lika fantastiskt att inte få sova.

När Daniel kommer hem ska vi ge barnen mat och sen ska jag iväg på spansk afton. Idag är det Chiles nationaldag och Isabells mamma ska bjuda på spansk mat. Jag är supertaggad och framförallt hungrig!

När syster fyllde 25 bjöd jag, mamma, min moster och min lillasyster Felicia med Jenny på en hotellnatt. Vi åt massa god mat, gick på spa och hade det mysigt. Jag önskar att vi hade haft ännu en hotellnatt inbokad, det behövs!